carolineandre

Jag börjar ge upp nu. Det känns som att allt bara handlar om pengar! Pengar, pengar, pengar. När man inte har möjligheten till studielån eller har föräldrar som är stenrika krossas ens planer, drömmar och framtid i ett naffs. Kanske är det jag själv som just nu bara ser omöjligheterna istället för att tänka positivt, men om jag ska vara ärlig känns det som om det är verkligheten som har sköljt över mig. Dans utan mängder av pengar går tydligen inte ihop... 

Varför kan jag inte bara vara en av dem som vill ha ett jobb där pengarna flödar? Varför vill jag inte jobba med typ kemi?



fan.