carolineandre

Kände precis att lusten till att skriva lite drog tag i mig..
Så..här kommer lite dagliga och kanske obetydliga tankar om vardagen.

Utbildningsmässa idag. tråkigt! Ja det tycker jag att det var. Mer kultur tack!!

Och på tal om kultur så är det ju kulturnatten imorgon. Mycket bra arrangemang måste jag säga och det bästa med det är ju att all kultur på konserthuset är helt GRATIS. underbart. Det slog mig att det faktiskt är första gången som jag ska uppträda just där, och att det var riktigt länge sedan jag uppträdda över huvud taget. Så ja, det ska bli skoj att få showa lite. :)

koreografera.

plugga (?)

stretcha till tusen. mina muskler känns som stela klumpar.

bli helt frisk.

sova.

umgås.

borsta tänderna.

styra upp mitt liv. mina vanor.

ja allt ska hinnas med. men just nu låter jag bara tiden flyga förbi mig. jag lämnar den utanför dörren för en stund och låter musikens vatten rinna genom mig. Rena mig.

Det känns som att jag kan släppa det mer och mer, som att jag kan se på det utifrån. Lämna det till en annan värld där jag bara hälsar på ibland. Det är inte en del av mig längre. Det är så skönt.

Jag har funderat på att börja skriva dagbok. alltså en sån där vanlig. Eller kanske skriva ner alla fina komentarer man får, så man inte glömmer. Men en sådan grej hör till de saker som jag kallar för stressmoment. som jag påminner mig själv om att jag inte har tid med, som inte kommer bli av. synd.

jag har tänkt på oss människor en hel del. hur vi beter oss, hur vi visar oss för varandra. Och framförallt på hur jag själv är mot andra. Ibland kan jag vara förjävlig mot folk. Ibland falsk. Ibland är jag inte mig själv, jag spelar en roll. Säger saker som jag inte vill säga, som alltid lyckas ta sig ut mot min vilja. Jag är inte god rakt igenom. 
   Men att vilja vara god och att försöka hålla tillbaka falska meningar, att öva sig på att bli bättre. Det vill jag, det försöker jag med, det övar jag på. Och jag tror inte att jag är ensam om det. Om allt detta. Om att vi människor beter oss på sätt vi inte vill ibland. När vi är ensamma kommer en annan del och person av oss fram. Jag vet inte om den personen är den sanna, men jag vill tro det. Den personen som erkänner allt för sig själv.